Transporter och turism Jerry Olsson Inst för Ekonomi

Transporter och turism Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, enheten för Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet jerry. olsson@geography. gu. se

Turism • Både en aktivitet som utförs borta från hemmet (minst en övernattning) och som rekreationsaktivitet (under en dag). – Den senare sker oftast i närhet av hemmet (undantag: människor som bor vid nationella gränser) • Trender internationell turism – – Ankomster: 1990: 441 miljoner 2005: 808 miljoner Prognos: 2020: 1. 56 miljarder (varav ¼ långväga) Intäkter: 1990: 280 miljarder US$ 2004: 623 miljarder US$ Transportmedel: 2004: 43 % flyg – Mottagare, världsdelar 2005 • 1) Europa Afrika 2) Asien/Pacific 3) Nord-/Sydamerika 4) Mellanöstern – Mottagare, regioner 2005 • 1) Södra Europa 2) Västeuropa 3) N-Amerika 4) Central/östra Europa 5) Nordöstra Asien 5)

Potentiella transportmedel vid turism Land Cykel/gång Bil/taxi Bus Spårvagn Husbil Tåg • Luft Reguljärt/lågprisbolag Charter/all inclusive Privat jet Scenic flights Luftballong Drakflygning Fällskärm/bungy jump Vatten Havs-/flodkryssning Reguljära småbåtar Färjor Kanalkryssning Segelbåtar/lyxbåtar Roddbåt Turism för transporter som efterfrågestyrd eller ’a self-contained experience in its own right’? The transport experience can comprise the tourism experience (kulturarv, nostalgi, utbildning/kunskap, unikhet, underhållning)

Tourism supply chain (TSC) and management (TSCM) • Vad är TSC – …comprises the suppliers of all the goods and services that go into the delivery of tourism products to customers. • Vad är TSC – …a set of approaches utilised to efficiently manage the operations of the tourism supply chain within a specific tourism destination to meet tourist needs from the targeted source markets and accomplish the business objectives of didfferent enterprises within the TSC • Den typiska värdekedjan – – Tourism supplier (destinationer, hotell) Tour operator (rese-, flygbolag, produktutvecklare, utflyktsarrangörer) Travel agent (försäljare) Customers

Turism karakteriseras/kännetecknas av att den är… • Koordineringsintensiv: olika produkter/service som sammantaget ska forma en slutgiltig turistprodukt • Ömtålig: en service/tjänst kan inte lagras för framtida bruk • Informationsintensiv-/beroende: turister måste resa till destinationer där turistprodukter produceras. Svårt att ha kunskap om produkten före inköp, därför starkt beroende av hur produkten framställs och presenteras • Komplex: består av flera olika komponenter (hotell, transporter, utflykter, restauranger, shopping) • Osäker efterfrågan: marknadsföring och spridning av människors muntliga erfarenheter • Komplex dynamik: konkurrens mellan företag

Passagerarterminaler – Relativt lite utrustning (människor når bussar/färjor/tåg för egen maskin). – Plattformar, biljettkontor, väntrum, få affärer. – Oftast tillbringar människor lite tid vid passagerarterminaler. – Flygplatser är undantaget, funktionellt mycket komplexa terminaler. – Incheckning, tull, vänthallar, bagageutlämning, gater, parkeringsplatser, start-/landningsbanor, underhållshangarer, brandkår, trafikkontroll. – Vanligt med förseningar, innebär långa väntetider (rest. /barer, affärer, hotell). – Mått: antalet passagerare (ankommande, utgående, transit) eller flygplansrörelser. 6

Terminalernas funktion 1. Facilitet där gods/passagerare • • samlas ihop, byter mellan samma transportslag eller till annat transportslag, fördelas, eller utgör en slutstation. 7

Intermodala gateways och intramodala hubbar Intramodal 8

• Hub: – Central punkt för insamling, sortering, överföring och distribution av gods till ett speciellt område. – Tenderar att vara transmodala (samma transportslag) – Vanligtvis inom flyg – En utkomst från kommersiella beslut kopplat till en önskvärd frekvens. Förseningar som uppstår i hubbar (istället för direkttransporter) kompenseras av högre frekvenser mellan alla punkter. 9

Nätverkstrukturer: point–to–point och hub–and–spoke • Point–to–pointnätverket innefattar 16 oberoende kopplingar (respektive koppling försörjs av fordon och infrastruktur). • I hub–and–spokenätverket innefattar 8 kopplingar.

Hub–and–spokenätverk • • • Starkt centripetal form (främst flyg). Rationaliserar små volymer genom ett begränsa antalet rutter. Om volymen ökar uppkommer direkta rutter. Passar användarnas preferenser. • Fördelar: Skalekonomier – I länkarna. Hög servicefrekvens (4 leveranser per dag mellan respektive parförhållande istället för 1 leverans per dag i point-to-point). – I hubbarna. Effektiva distributionssystem då hubbarna kan hantera större trafikvolymer. – Använda faciliteter gemensamt (lager, kranar etc. ). Lägre enhetspriser. • Nackdelar: – Känsligt för störningar (förseningar i hubbarna) och omvägar (detours), vilket är ett resultat av att det finns få direkta kopplingar, koncentrerade miljöproblem.

Flygplatser – Stora ytor: start-/landningsbanor, terminaler, hangarer för underhåll, parkering. – Sätter stor press på den urbana marken. – Många tidigare flygplatser är numera nästan eller helt omringade av staden. – Därför lokaliseras nya flygplatser i periferin utanför städer, där det finns tillräckligt med mark. – Nyetableringar stöter på problem då avståndet från staden (affärsverksamheter och befolkningskoncentrationer) blir för omfattande. – Istället har fokus legat på anpassning: • Ändra utformningen på start-/landningsbanor och renovera terminaler. – Undantaget är Asien: byggs på grönområden för att möta ökad efterfrågan. • Många av de nya flygplatserna byggs på platser långt från städernas centrum. 12

Lokaliseringsfaktorer flygplatser 13

Lokalisering av en flygplats balanseras mellan två motverkande krafter. • Fördelar: – Desto närmare stadens centrum, desto kortare pendlingsavstånd Pendlingsradien = det tolererbara pendlingsavståndet-/tiden från stadskärnan, vilken är ca. 1 timme. Därefter avtar attraktionen. – Tillgång till snabbtåg minskar avståndsfriktionen. • Externaliteter: – Desto närmare staden, desto större externaliteter. Markkostnaden, buller och oförenlighet med andra markanvändningar ökar. Starkt allmänt motstånd. Under sådana förhållanden ska en flygplats lokaliseras så långt från staden som möjligt. • Lämplighet: – Kompromiss mellan fördelar och externaliteter eftersträvas. 14

World Air Travel and World Air Freight Carried, 1950– 2010

World Air Travel and World Air Freight Carried 1950 -2010 • Stark tillväxt sedan 1970 -talet, gods och passagerare • Samtidigt fluktuationer kopplade till internationella lågkonjunkturer – 1973– 1975; 1980– 1984; 1990– 1991; 1997; 2008– 2009 – Geopolitisk instabilitet: Gulfkriget 1991; September 9/11 2001 • Trots detta verkar tillväxten vara exponentiell. Fasas ut då Globala Syd ‘mognar’ ekonomiskt • Drivkrafter bakom tillväxten: – – Större volymer Längre genomsnittligt avstånd Förändrad nätverksstruktur: hubbarna innebär färre direktlinjer Utvecklad passagerarservice påverkar efterfrågan på gods då varje tillkommande pass. plan erbjuder lastkapacitet för gods.

Flygbolag: antal passagerardestinationer 2011 United Airlines Delta Air Lines American Airlines Air France-KLM Lufthansa US Airways USA USA Frankrike, Holland Tyskland USA 376 338 260 254 221 206 Turkish Airlines; Int. Airlines Group Turkiet; Storb. /Spanien 200 x 2 Qantas Air Canada Ryanair Air Berlin Air China Easy. Jet China Southern Airlines; Emirates Austrian Airlines SAS; Korean Air Norwegian Air Shuttle China Eastern Airlines Cathay Pacific Southwest Airlines Avianca. Taca Japan Airlines Australien Kanada Irland Tyskland Kina UK Kina; UAE Österrike Danmark/Norge/Sverige; Sydkorea Norge Kina Hong Kong USA Colombia, El Salvador Japan 182 178 175 162 143 121 x 2 117 116 x 2 115 113 111 110 109 103 Asiana Airlines; LAN Airlines Sydkorea; Chile 100 x 2

Flygplatsen i Dallas / Fort Worth 18

Lokalisering Dallas/Fort Worth flygplats 19

Hartsfield-Jackson International flygplats, Atlanta, Georgia, USA

Flygplatser i USA i behov av starkt ökad kapacitet t o m 2025 Förväntad kapacitetsökning baseras på trafikprognoser

Incheon internationella flygplats, utanför Seoul, Sydkorea

San Diego, Kalifornien, USA

Lokalisering Hong Kong Chek Lap Kok terminalen 24

Lokalisering Hong Kong Chek Lap Kok terminalen 25

Flygplatser: på-/avlastat gods 2010 (miljoner metric tons) Av de 34 största USA: 13 Sydöst-/Östasien: 13 Europa: 5 Av de 10 största USA: 3 Sydöst-/Östasien: 4 Europa: 2

Världens 50 största passsagerarflygplatser 2010 (miljoner) Av de 50 största USA: 18 Sydöst-/Östasien: 14 Europa: 9

Flygplatser: miljoner passagerare 2011 Hartsfield–Jackson Beijing Capital Heathrow, O’Hare Tokyo, L. A. Charles de Gaulle Dallas/Fort Worth, Frankfurt Hong Kong, Denver Soekarno-Hatta, Dubai Schiphol, Barajas Suvarnabhumi, J. F. Kennedy Changi, Guangzhou Mc. Carran, Pudong, San Francisco, Phoenix George Bush, Charlotte Douglas Miami, München, Kuala Lumpur, Rom Atatürk , Sydney Orlando, Incheon, Indira Gandhi Barcelona, Gatwick, Newark Toronto, Hongqiao, Minneapolis-St. Paul, Seattle Detroit Philadelphia, Chatrapati Shivaji São Paulo-Guarulhos, Ninoy Aquino Chengdu, Logan Shenzhen, Melbourne Atlanta (US) Peking (Kina) London (UK), Chicago (US) Tokyo (Jap. ), L. A. (US) Paris (Frank. ) Dallas/Fort Worth (US), Frankfurt (Tysk. ) Hong Kong (Kina), Denver (US) Jakarta (Indo. ), Dubai (AE) Amsterdam (Holl. ), Madrid (Span. ) Bangkok (Thai. ), NYC (US) Singapore, Guangzhou (Kina) Las Vegas (US), Shangahi (Kina), San Francisco (US), Phoenix (US) Houston (US), Charlotte (US) Miami (US), München (Tysk. ), Kuala Lumpur (Mal. ), Rom (Ita. ) Istanbul (Turk. ), Sydney (Aust. ) Orlando (US), Incheon (S-Korea), Delhi (Ind. ) Barcelona (Span. ); London (UK), Newark (US) 92 77 69– 67 62 x 2 61 58– 56 53 x 2 52– 51 50 x 2 48 x 2 47– 45 41 x 4 40– 39 38 x 4 37– 36 35 x 3 34 x 3 Toronto (Kan. ), Shangai (Kina), Minneapolis-St. Paul (US), Seattle (US) 33 x 4 Detroit (US) Philadelphia (US), Mumbai (Ind. ) São Paulo (Bra. ), Manila (Fil. ) Chengdu (Kina), Logan (US) Shenzhen (Kina), Melbourne (Aust. ) 32 31 x 2 30 x 2 29 x 2 28 x 2

Flygplatser: >50 miljoner passagerare inom en stad/metropolitan area 2011 Av de 20 USA: 10 Östasien: 5 Europa: 5

Flygplatser: passagerare inom en stad/metropolitan area 2011 (miljoner) Storstadsområde Passagerare miljoner (avrundat) Antal flygplatser London & New York City 127 & 108 6&6 Tokyo & Atlanta 98 & 89 2&1 Paris & Chicago & Los Angeles 86 & 84 & 80 3&3&5 Peking & Shanghai 76 & 72 2&2 Dallas/Forth Worth & Miami & Washington D. C. /Baltimore 65 & 64 2&3&3 San Francisco & Frankfurt 57 & 56 3&2 Denver & Seoul & Moskva 52 & 51 1&2&3 Hong Kong & Madrid & Houston 50 & 50 1&1&2 São Paulo & Dubai 48 & 47 5&1 Amsterdam & Bangkok & Jakarta 45 & 44 1&2&1 Istanbul & Singapore 43 & 42 2&1 Guangzhou & Rom 41 & 40 1&2 Phoenix & Las Vegas & Charlotte 39 & 38 2&1&1 Sydney & Orlando & Kuala Lumpur 36 & 35 1&2&3 München & Milano 35 & 35 1&3

Passagerarflygplatser: antal flygplansrörelser (rörelse = 1 landning eller 1 lyft) 2011 Av de 30 USA: 22 Östasien: 2 Europa: 6

Passagerarflygplatser: antal flygplansrörelser (rörelse = 1 landning eller 1 lyft) 2011 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. Atlanta Chicago Los Angeles Dallas/Fort Worth Denver Houston Charlotte Peking Las Vegas Paris (Charles de Gaulle) Frankfurt Philadelphia London (Heathrow) Detroit Phoenix Minneapolis-Saint Paul Madrid Toronto Newark Amsterdam (Schiphol) J. F. Kennedy (New York City) München San Francisco Miami Phoenix Salt Lake City La. Guardia (New York City) Boston Tokyo Mexico City USA USA Kina USA Frankrike Tyskland USA England USA USA Spanien Kanada USA Holland USA Tyskland USA USA USA Japan Mexiko 950, 119 882, 617 666, 938 659, 365 630, 063 531, 347 529, 101 517, 584 505, 591 499, 997 464, 432 460, 779 454, 883 452, 616 449, 351 436, 625 433, 683 418, 298 403, 880 402, 372 399, 626 389, 939 387, 248 376, 208 368, 747 362, 654 362, 137 352, 643 342, 804 339, 898

Stadsregioner med många flygplatser 6 6 5

Landtillhörighet, världens 10 största flygbolag 2011 (miljoner passagerare ) 5 3 2

Flygbolag: antal passagerare 2005– 2011 (miljoner) Bolag 2011 2009 2007 2005 Delta Air Lines (US) 164 161 73 86 United Airlines (US) 142 81 68 67 Southwest Airlines (US) 135 101 102 88 Lufthansa (Tyskland) 106 77 66 51 American Airlines (US) 106 86 98 98 China Southern Airlines (Kina) 81 66 57 43 Ryanair (Irland) 76 67 51 35 Air France-KLM (Frankrike/Holland) 76 71 75 70 China Eastern Airlines (Kina) 69 44 39 24 US Airways (US) 61 59 66 72

Landtillhörighet, världens 10 största flygbolag 2011 (passagerarkm nat + int ) 3 5 1 1

Flygbolag: miljoner passagerarkm (internationellt/inhemskt) 2007– 2010 Bolag 2010 2009 2008 2007 Delta Air Lines (US) 266, 990 161, 904 199, 895 178, 952 American Airlines (US) 201, 881 196, 939 242, 987 231, 330 United Airlines (US) 164, 662 161, 436 204, 706 197, 684 Emirates (UAE) 143, 660 118, 284 100, 672 90, 530 Lufthansa (Tyskland) 129, 671 123, 083 126, 267 122, 672 Continental Airlines (US) 128, 141 125, 048 149, 845 137, 712 Southwest Airlines (US) 125, 581 - - - Air France (Frankrike) 125, 173 126, 415 129, 433 123, 458 China Southern Airlines (Kina) 110, 545 - - - British Airways (UK) 105, 554 111, 995 114, 608 113, 275

Flygbolag 2011: miljoner inhemska passagerare 8 2

Flygbolag: miljoner inhemska passagerarkm 2007– 2010 Bolag 2010 2009 2008 2007 Delta Air Lines (US) 147, 935 91, 179 97, 923 103, 008 Southwest Airlines (US) 125, 581 - - - American Airlines (US) 121, 350 120, 638 131, 178 141, 437 China Southern Airlines (Kina) 95, 609 81, 850 71, 584 69, 367 United Airlines (US) 91, 938 93, 362 102, 779 114, 224 US Airways (US) 70, 553 71, 266 77, 054 52, 018 Continental Airlines (US) 65, 162 66, 409 69, 814 74, 126 Air China (US) 54, 284 46, 159 38, 761 - China Eastern Airlines (Kina) 49, 959 43, 922 - - Jet. Blue (US) 38, 863 - - -

2012 2010 2008 Egen familj/arbete 2006 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992 1990 Ungdom/ delvis arbete 1988 1986 1984 1982 1980 1978 1976 1974 1972 Med mamma/pappa Europa/Nordafrika Sydasien Sydöstasian Östasien Afrika/Nord-A/Syd-A Aust