Скачать презентацию TÄNK LÅNGSIKTIGT Typer av prevention Indikerad tertiär Скачать презентацию TÄNK LÅNGSIKTIGT Typer av prevention Indikerad tertiär

319c965533aca954c5f290b9d625f5fe.ppt

  • Количество слайдов: 48

TÄNK LÅNGSIKTIGT TÄNK LÅNGSIKTIGT

Typer av prevention Indikerad (tertiär) Selektiv Universiell (primär) (sekundär) Typer av prevention Indikerad (tertiär) Selektiv Universiell (primär) (sekundär)

ETT RÄKNEEXEMPEL ETT RÄKNEEXEMPEL

Normalgrupp Riskgrupp Problemgrupp Normalgrupp Riskgrupp Problemgrupp

Relativ risk att utveckla en antisocial personlighet 5% 25% 40% Relativ risk att utveckla en antisocial personlighet 5% 25% 40%

Antal individer som utvecklar en antisocial personlighet 4, 5 2 1 Antal individer som utvecklar en antisocial personlighet 4, 5 2 1

RISKGRUPPER Tidig debut av antisocialt beteende De med erfarenhet av dygnsvård Familjer med långvarigt RISKGRUPPER Tidig debut av antisocialt beteende De med erfarenhet av dygnsvård Familjer med långvarigt socialbidragsberoende Multipel risk

Debutålderns betydelse (Grant & Dawson, 1997, 1998) USA (National Longitudinal Epidemiologic Survey) Intervju 1992 Debutålderns betydelse (Grant & Dawson, 1997, 1998) USA (National Longitudinal Epidemiologic Survey) Intervju 1992 med 42 862 vuxna Svaren jämförts med registerdata

Debutålder alkohol (Grant& Dawson, 1997) Debutålder alkohol (Grant& Dawson, 1997)

Debutålder narkotika (Grant & Dawson, 1998) Debutålder narkotika (Grant & Dawson, 1998)

RESULTAT FRÅN EN FINSK STUDIE (Sourander m fl, 2007) Andel pojkar vid 8 års RESULTAT FRÅN EN FINSK STUDIE (Sourander m fl, 2007) Andel pojkar vid 8 års ålder

KRIMINELLA och/eller PSYKISKA PROBLEM (Sourander m fl, 2007) Andel pojkar vid 18 -23 års KRIMINELLA och/eller PSYKISKA PROBLEM (Sourander m fl, 2007) Andel pojkar vid 18 -23 års ålder

VAD ÄR EFFEKTIVT? VAD ÄR EFFEKTIVT?

Små skillnader mellan alternativ Det finns ingen universalkur (”magic bullet”) Bäst med parallella insatser Små skillnader mellan alternativ Det finns ingen universalkur (”magic bullet”) Bäst med parallella insatser Få effektutvärderingar är ett hot

Kännetecken på effektiva insatser Övergripande principer Nordamerika Riskbeteenden – Skolanpassning (skolk, mobbning…) – Allvarligt Kännetecken på effektiva insatser Övergripande principer Nordamerika Riskbeteenden – Skolanpassning (skolk, mobbning…) – Allvarligt våld – Alkohol-, tobak- och narkotikaprevention – Oskyddad sex – Psykisk ohälsa

1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer 1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer Omfattar flera interventioner 4. 5. 6. 7. Kombinerar undervisning + färdigheter Baseras på KBT eller beteendeterapi Aktiverar och involverar Matchning problem – insats 8. 9. 10. 11. 12. Pågår länge Genomförs innan problem blir stora Förankrat i organisationen Adekvat utbildning av personal Säkerställer programtrohet

Beteendeprofiler åk 8 Beteendeprofiler åk 8

1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer 1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer Omfattar flera interventioner 4. 5. 6. 7. Kombinerar undervisning + färdigheter Baseras på KBT eller beteendeterapi Aktiverar och involverar Matchning problem – insats 8. 9. 10. 11. 12. Pågår länge Genomförs innan problem blir stora Förankrat i organisationen Adekvat utbildning av personal Säkerställer programtrohet

Risk- och skyddsfaktorer familjen Risk- och skyddsfaktorer kamratgruppen Risk- och skyddsfaktorer skolan Risk- och Risk- och skyddsfaktorer familjen Risk- och skyddsfaktorer kamratgruppen Risk- och skyddsfaktorer skolan Risk- och skyddsfaktorer närmiljön Risk- och skyddsfaktorer samhället Risk- och skyddsfaktorer hos individen

Risk- och skyddsfaktorer familjen Dålig skolanpassning Risk- och skyddsfaktorer kamratgruppen Kriminalitet Risk- och skyddsfaktorer Risk- och skyddsfaktorer familjen Dålig skolanpassning Risk- och skyddsfaktorer kamratgruppen Kriminalitet Risk- och skyddsfaktorer skolan Risk- och skyddsfaktorer hos individen Drogbruk Risk- och skyddsfaktorer närmiljön Tonårsgraviditet Risk- och skyddsfaktorer samhället Psykisk ohälsa

Antal riskfaktorer och andel elever som använt narkotika någon gång Antal riskfaktorer och andel elever som använt narkotika någon gång

Antal riskfaktorer och andel elever som begått allvarliga brott senaste 12 mån Antal riskfaktorer och andel elever som begått allvarliga brott senaste 12 mån

Antal riskfaktorer och andel elever med psykisk ohälsa Antal riskfaktorer och andel elever med psykisk ohälsa

1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer 1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer Omfattar flera interventioner 4. 5. 6. 7. Kombinerar undervisning + färdigheter Baseras på KBT eller beteendeterapi Aktiverar och involverar Matchning problem – insats 8. 9. 10. 11. 12. Pågår länge Genomförs innan problem blir stora Förankrat i organisationen Adekvat utbildning av personal Säkerställer programtrohet

Exempel på matchning KOMET - föräldraträning FFT - funktionell familjeterapi MST - multisystemisk terapi Exempel på matchning KOMET - föräldraträning FFT - funktionell familjeterapi MST - multisystemisk terapi Små p r o b l e m Stora MTFC - korttidsplacering

1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer 1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer Omfattar flera interventioner 4. 5. 6. 7. Kombinerar undervisning + färdigheter Baseras på KBT eller beteendeterapi Aktiverar och involverar Matchning problem – insats 8. 9. 10. 11. 12. Pågår länge Genomförs innan problem blir stora Förankrat i organisationen Adekvat utbildning av personal Säkerställer programtrohet

Tiden läker inte alla sår (Stattin & Trost, 2000) Barndom Tidiga skolår Ungdomsår Vuxen Tiden läker inte alla sår (Stattin & Trost, 2000) Barndom Tidiga skolår Ungdomsår Vuxen Svagt nätverk Kriminalitet Alkohol/droger Låg skolmotivation Låg utbildning Beteendeproblem Arbetslöshet Familjeproblem Dålig ekonomi Kamratproblem Äktenskapsproblem Skolk Skilsmässa Tidig sexuell debut Psykisk ohälsa Tidig död

Skolk som process (Kearney, 2003) Sen ankomst till lektioner Skolk från vissa lektioner Skolk Skolk som process (Kearney, 2003) Sen ankomst till lektioner Skolk från vissa lektioner Skolk hela dagar Skolk längre perioder Avhopp från utbildning Arbetslöshet Kriminalitet Missbruk

1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer 1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer Omfattar flera interventioner 4. 5. 6. 7. Kombinerar undervisning + färdigheter Baseras på KBT eller beteendeterapi Aktiverar och involverar Matchning problem – insats 8. 9. 10. 11. 12. Pågår länge Genomförs innan problem blir stora Förankrat i organisationen Adekvat utbildning av personal Säkerställer programtrohet

META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002) TRÄNINGSKOMPONENTER Besitter kunskap Demonstrerar META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002) TRÄNINGSKOMPONENTER Besitter kunskap Demonstrerar färdigheten Använder i klassrummet Teori och diskussion 10% 5% 0% + Demonstration av utbildare 30% 20% 0% + Rollspel med feedback 60% 5% + Coachning i Klassrummet 95% 95%

1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer 1. 2. 3. Brett fokus – problem skapar varandra Teori om risk- och skyddsfaktorer Omfattar flera interventioner 4. 5. 6. 7. Kombinerar undervisning + färdigheter Baseras på KBT eller beteendeterapi Aktiverar och involverar Matchning problem – insats 8. 9. 10. 11. 12. Pågår länge Genomförs innan problem blir stora Förankrat i organisationen Adekvat utbildning av personal Säkerställer programtrohet

METOD eller RELATION? ”The Dodo-bird verdict”: Alla vinner – Meta-analys av psykoterapier – Slutsats METOD eller RELATION? ”The Dodo-bird verdict”: Alla vinner – Meta-analys av psykoterapier – Slutsats = alla psykoterapier ärlika bra – Skillnader beror på ”generella” faktorer: • Klientens förväntningar, verbala förmåga och stresstålighet • Terapeutens värme, uppmärksamhet och uppmuntran

The ”Dodo-bird verdict” är ifrågasatt 1. Bygger på ett urval psykoterapier (inte barn ungdomar) The ”Dodo-bird verdict” är ifrågasatt 1. Bygger på ett urval psykoterapier (inte barn ungdomar) och INTE socialtjänstens klienter 2. Jämför i huvudsak KBT-baserade terapier 3. Blandar äpplen och päron (skiljer ej mellan olika problem) – ”Är insulin eller antibiotika bäst? ” 4. Eftersom det finns skadliga insatser + effektivare insatser för t ex anti-sociala beteenden

Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004) 28% lagfördes inom 18 månader Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004) 28% lagfördes inom 18 månader när ungdomarna inte fått någon insats

Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004) Att inte följa instruktionen kan Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004) Att inte följa instruktionen kan vara skadligt Begränsade effekter även vid programtrohet

Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004) Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004)

UPPR ACK F Ö T EN MÄ R K S A M H E UPPR ACK F Ö T EN MÄ R K S A M H E T

www. evidens. nu knut. sundell@socialstyrelsen. se www. evidens. nu knut. sundell@socialstyrelsen. se

Cannabisanvändning bland 15 -åringar (ter Bogt m fl, 2006) 31 länder i Europa, USA, Cannabisanvändning bland 15 -åringar (ter Bogt m fl, 2006) 31 länder i Europa, USA, Kanada, Israel Enkät till 15 -åringar (n = 47 123) År 2002

Använt Cannabis – flickor 15 år Använt Cannabis – pojkar 15 år (ter Bogt Använt Cannabis – flickor 15 år Använt Cannabis – pojkar 15 år (ter Bogt m fl, 2006)

Evidens lönar sig Evidens lönar sig

KOMET föräldrar • Svenskutvecklat • Utgår från internationell forskning • Föräldrar till barn 3 KOMET föräldrar • Svenskutvecklat • Utgår från internationell forskning • Föräldrar till barn 3 – 10 år • Bråkiga, störande, okoncentrerade • Gruppverksamhet – ca 6 familjer • 2 utbildade Komet-ledare • 11 träffar (1 ggr/vecka)

Effektstorlek – Ett standardiserat mått för styrkan på en insats KOMET Hög 0. 8 Effektstorlek – Ett standardiserat mått för styrkan på en insats KOMET Hög 0. 8 37% skillnad Internationellt medel föräldraträning Medel 0. 5 24% skillnad Låg 0. 2 10% skillnad Internationellt medel skolinsatser

KOMET föräldrar Kostnad utbilda kometledare: 23 000 Kostnad per barn för 11 tillfällen: 300 KOMET föräldrar Kostnad utbilda kometledare: 23 000 Kostnad per barn för 11 tillfällen: 300 Kostnad 1 000 föräldrar: 3 6 750 000 Kostnad narkoman under 30 år: 15 200 000 Kostnad psyk sjukdom 30 år: 8 600 000

KOMET föräldrar Ordinarie Komet kan ha förhindrat livslång problematik hos 46 barn. Samhällsvinsten är KOMET föräldrar Ordinarie Komet kan ha förhindrat livslång problematik hos 46 barn. Samhällsvinsten är då: - narkomani 692 000 - psykisk sjukdom 388 000

EFFEKTIV MISSBRUKSBEHANDLING (Williams m fl, 2000) 21 studier: Mer än 10 000 ungdomar Målgrupp: EFFEKTIV MISSBRUKSBEHANDLING (Williams m fl, 2000) 21 studier: Mer än 10 000 ungdomar Målgrupp: 13 -19 år (ffa 15 -17) Ffa alkohol eller cannabis Resultat av missbruksbehandling: 50%minskar sitt missbruk 38%inget missbruk efter 6 månader 32%inget missbruk efter 12 månader

EFFEKTIV MISSBRUKSBEHANDLING (Williams m fl, 2007) Ökar effektivitet: 1. Förhindra avhopp från behandling 2. EFFEKTIV MISSBRUKSBEHANDLING (Williams m fl, 2007) Ökar effektivitet: 1. Förhindra avhopp från behandling 2. Följ upp en tid efter avslutad behandlingen 3. Inkludera psykisk ohälsa, skola, fritid, medicin, familj och kriminalitet 4. Använd familjeterapi i behandlingen 5. Involvera stöd från föräldrar, kamrater (främst för fortsatt abstinens)