Susanna Heldt Cassel Lektor i kulturgeografi Högskolan Dalarna

Susanna Heldt Cassel Lektor i kulturgeografi Högskolan Dalarna shc@du. se 023 -778531

Dag Datum Tid Lokal Lärare Program V 23 Tis 7/6 10 -12 H 432 SHC Introduktion + Platser och destinationsutveckling Tis 7/6 13 -15 H 432 SHC Platser och destinationsutveckling Ons 8/6 10 -12 H 432 GS ”Det stod en bod på stranden" -Gotlandsturismen ur olika perspektiv Tor 9/6 14 -16 H 432 KH Nedlagd industri blir turistdestination Fre 10/6 10 -12 H 432 MB Turismens lokala och regionalaeffekter Fre 10/6 13 -15 H 432 SÅB Lokal och regional identitet ochsamverkan – exemplet turism V 24 > Inga lokaler i Ekonomikum p g a stor konferens V 25 Mån 20/6 10 -12 H 432 JJ Global konkurrens och nischade städer Mån 20/6 13 -15 H 432 JA Besöksnäringen i data – nu och i framtiden Tis 21/6 10 -12 H 432 HA Evenemangsturism V 33 Tis 16/8 9 -13 Hör 1/Ekon. Skriftlig tentamen (Omtentamen kan erbjudas 30/10).

All undervisning sker på Ekonomikum, Uppsala, och börjar med akademisk kvart (dvs 10. 15 osv. ) Lärare från Högskolan Dalarna SHC=Susanna Heldt Cassel, shc@du. se MB=Magnus Bohlin, mbo@du. se Lärare från Kulturgeografiska inst. , Uppsala (för kontaktuppgifter se: uu. se) JJ=Johan Janssson; JA=Jan Amcoff; KH=Kjell Haraldson; MS=Mikael Skålén; SÅB=Sten-Åke Bylund; GS=Gustaf Sjöberg

Bohlin, M. & Elbe, J. (2007). Utveckla Turistdestinationer – ett svenskt perspektiv. Uppsala: Konsultförlaget Uppsala Publishing House.

Platsen och dess resurser Hållbar utveckling Turisterna: sommarstugeägare, tillfälliga besökare, affärsturister, internationella turister etc.

Platser för turism – från plats till destination Besöksmål, resmål Attraktioner, infrastruktur och stödjande tjänster Punkter, platser, områden – olika skala Föremål förflyttad konsumtion Tjänsteproduktion och konsumtion Olika stadier av utveckling Konkurrens om turister och investeringar

Vem är turist? Definitioner Kategorier: Tillfälliga besökare, sommargäster/husägare, affärsturister etc.

Råvarubaserad: resursen för attraktionen styr Marknadsbunden: befolkningsunderlaget och tillgängligheten styr Oberoende: andra faktorer styr, tex grundarens bostadsort

1800 -talets första turister (1824 vid Falu grufva). En liten elit var turister. Industrialiseringen och det moderna samhällets framväxt: transporter, ekonomisk utveckling, tid över Natur- och kulturattraktioner börjar uppskattas – resan som kulturell process och identitetsskapare Efterkrigstiden och välfärdsstatens framväxt: tid, pengar och teknologi Massturismens framväxt från 1960 -

Rörlighetens dilemma (koldioxid och föroreningar) Mark, vatten, energi, naturresurser - slitage och överanvändning Biologisk mångfald - bevarandefrågor Lönsamma företag Lokala och regionala spridningseffekter Arbetstillfällen Miljömässig ekonomisk Lokal sammanhållning – integration av turismen i lokalsamhället Attraktiva boendemiljöer och arbetsplatser Hög kvalitet på service och infrastruktur social

Befolkningen som marknad – avstånd och “intervening opportunities” Attraktiva produkter Prissättning och marknadsföring Fungerande destination – samarbete, planering Reinvesteringar och lokal förankring Hållbart resursutnytjande

Globalisering och det mobila kapitalet Det lokalt unika blir en bristvara – och en säljbar produkt Vad är unikt? Betydelsen av transporter och tillgänglighet Många liknande attraktioner på liknande avstånd – ”intervening opportunities”

Olika målgrupper – vem ska prioriteras? Vad är attraktivt och för vem – hur och varför marknadsför sig kommuner? Vad vinner kommunen mest på: inkomstskattekronor, arbetstillfällen, företagsinvesteringar, vinster i företag? Ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter – en avvägning mellan olika mål

Turism som en regional eller lokal utvecklingsstrategi – attraktiva regioner och platser Strukturomvandling och nya jobb? Konkurrens mellan regioner och destinationer – utveckling i konkurrens med andra Vad är unikt? Vilken är produkten? Hur ska produkten utvecklas och “skötas om”? Politkers och offentliga myndigheters roll? – turismen som kommunalt/privat bolag Lokalbefolkningen och turismen Skattekronor kontra slitage/trängsel

Stagnation Konsolidering Utveckling Upptäckt Butler (1980) Bohlin/Elbe sid. 202

Ekonomisk boosterism – maximera turismens tillväxt, ekonomisk tillväxt i fokus, företag sköter planeringen, ad hoc-planering, kortsiktighet, satsningar på marknadsföring Ekonomisk planering – Maximera turismens positiva effeketer, cost-benefitkalkylering, regionala utvecklingsstrategier, offentlig sektor (regioner) Fysisk planering – hållbarhetsfrågor och resursutnyttjande i fokus, zonering, kommunala intressen, Destinationsplanering – kommunala turismstrategier, organsiaerat samarbete mellan flera aktörer, strategisk långsiktig samhällsutveckling med turismens roll i fokus

Företag och entreprenörer inom turism samt inom andra relaterade branscher Kommuner och andra myndigheter Politiker och politiska organisationer på olika nivåer Ideella organisationer, intresseföreningar Lokalbefolkingen - Turistorganisationer

Kommunala samarbeten och/eller bolagiserade organiastioner tex. Siljan Turism, Destination Funäsdalsfjäll, Turism i Uppland, Visit. Stockholm etc. Olika former för organisering Maktrelationer och strategier Projektkultur Partnerskapens dilleman Olika förväntningar och synsätt – konflikter

Sju byar med olika inriktning på turismen Problem med nedåtgående trend för längdskidor Störningar från skotertrafik Samling kring destinationsbolaget Funäsdalsfjäll Gemensam marknadsföring Gemensamt bokningssystem Initiativ till dialog och projekt kring skoterfrågan (alla lokala aktörer medverkade) Bolag kring organisering av skoterturism– nu en växande industri begränsad till vissa leder

Vad associeras platsen med av olika aktörer/grupper? Vilken är turistprodukten – vilka landskap, produkter och verksamheter ingår? På vilka sätt kan en plats image påverkas och produkter utvecklas? Positiva respektive negatia bilder av platser?

Vad är en attraktiv region – för vem och i vilka sammanhang? Faran i att välja ut och välja bort när det ”regionalt typiska” ska presenteras Marknadsföring av platser och regioner görs ofta med samma typer av argument Vad krävs för att sticka ut och framstå som unik – kan alla lyckas?

Storstad Sol, snö och stränder Landskapet och naturen Kultur och historia Annorlunda, extrema eller exklusiva upplevelser Fiktionens och berättelsernas platser

Direkta produkter: platsen i sig säljs genom platsmarknadsföring Indirekta produkter: Platsen säljs via andra produkter som förknippas med platsen tex lokalt hantverk, regional mat, unika upplevelser

Unika attraktioner bygger ofta på entreprenörers galna idéer Det unika säljer men utestänger samtidigt Smala satsningar har sin livscykel

Platsers image skapas, lyfts fram och förpackas för att vara attraktiv för rätt aktör (turister, företag, boende, investerare) Strömlinjeformning av en komplex verklighet – kulturens identitet, historia och särart beskrivs på ett enhetligt och strategiskt sätt Den lokala kulturen manipuleras och ”friseras” för att varumärket ska bli slagkraftigt Marknadsföring av platser och destinationer är en konfliktfylld process

Kultur- och industrihistoria lyfts fram som viktig för utveckling Fler besöksmål än besökare? Hur kan kommunen/regionen tjäna pengar på kulturturisterna? Kultur som traditioner och identitet – socialt kapital ”Fel sorts” lokal kultur kan bli en belastning

Turistföretagarna och bilden av platsen (tex. den idylliska landsbygden) Staged authenticity – iscensatt “äkthet” Blir turister lurade eller är de sk. Postturister? Vem lurar vem – eller spelar det ingen roll… Lokal identitet och platskänsla i mötet mellan företagare och turister (host and guests) Motsättningen mellan bevarande och exploatering