Språktypologi F 3 Markering ekonomi ikonicitet

Språktypologi F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Markering: • Fonologi: Trubetskoy (Pragskolan; 1931) • Morfosyntax & semantik: Jakobson (1932) • ”Typologisk markeringsgrad”: Greenberg (1966)

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” • beskriver en asymmetri hos någon grammatisk egenskap • en universell konceptuell kategori, inte en egenskap hos enskilda språk • de två värdena måste vara paradigmatiska alternativ • singular och plural är till exempel paradigmatiska alternativ i den högre kategorin ’numerus’ • man kan exempelvis inte fråga sig vilket som är den markerade värdet av passiv och glottalisering

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Exemplet Numerus: singular & plural (a) Ingen singularmarkör, pluralmarkör: tatar imän(-∅) ek(-sg) ’ek’ botak-lar gren-pl ’grenar’ (b) Både singularmarkör & pluralmarkör: zulu umu-ntu sg-person ‘person’ aba-ntu pl-person ‘personer’

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Exemplet Numerus: singular & plural (c) Varken singular- eller pluralmarkör: minor mlarbi ʔɛɛw ’barn’ (d) Singularmarkör, men ingen pluralmarkör: ytterst sällsynt

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Exemplet Numerus: singular & plural overt plböjning ingen sgböjning overt sg-böjning – Regel/generalisering: ”om ett språk har overt markering för singular, så har den också overt markering för plural”. Detta innebär att singular inte markeras med fler morfem än plural.

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Structural coding (“Strukturkodning”): the marked value of a grammatical category will be expressed by at least as many morphemes as is the unmarked value of that category. (Croft, p. 92) -markerad/omarkerad -nollmarkerad/overt markerad

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” (potentiella) problem: (a) att identifiera vilket eller vilka morfem som kodar en viss strukturell egenskap (b) Att identifiera exakt hur många morfem som förekommer: -omljud/avljud (ablaut), inga extra morfem: svenska mus/möss springa/sprang -ett morfem/flera funktioner: spanska habl-ó tala-3 SG. pret. aktiv. indikativ -stambyte, ingen extra markering: svenska & endo dålig/sämre aráan “goat”/no ”goats” -reduplikation: tagalog tagu ”person”/ta-ta-gu ”people”

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet ”Typological markedness”/”Typologisk markeringsgrad” Behavioral potential” (”beteendemässig potential”): – ett värde i en konceptuell kategori är grammatiskt mer ’mångsidig’ än andra och därför typologiskt omarkerad – den beteendemässiga potentialen kan delas in i två typer: • flekterande potential (”inflectional”) – den morfologiska typen • distributiv potential (”distributional”) – den syntaktiska typen

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet Flekterande potential (”inflectional potential”): sg pl maskulinu m he they femininum she they neutrum it they -SG typologiskt omarkerad & PL markerad -”om det markerade värdet har ett visst antal formella distinktioner, så har det omarkerade minst lika många”

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet Distributiv potential (”distributional potential”): My brother bought this cabin. This cabin was bought by my brother. That cloud resembles a fish. *A fish is resembled by that cloud. Fred killed himself. *Himself was killed by Fred. -”om det markerade värdet förekommer i ett visst antal konstruktioner, förekommer det omarkerade värdet åtminstone i samma konstruktioner som de markerade”

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet Ekonomi & ikonicitet • ekonomi: uttryck ska minimeras närhelst det är möjligt • ikonicitet: språkstruktur reflekterar på något sätt strukturen hos erfarenheter – språkstrukturen är motiverad

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet Ikonicitet: Iconicity of complexity: “more complex meanings are expressed by more complex forms”/“marked meanings are expressed by marked forms”. (Jakobson 1963) Table: Examples of different degrees of iconicity of complexity ( Haspelmath 2008: 6) (more) marked less marked/unmarked Number SINGULAR (tree-Ø) PLURAL (tree-s) Case SUBJECT (Latin homo-Ø) OBJECT (Latin homin-em) Tense PRESENT (play-Ø) PAST (play-ed) Person THIRD (Spanish canta-Ø) SECOND (Spanish canta-s) Gender MASCULINE (petit-Ø) FEMININE (petit-e) Causation NON-CAUSATIVE (Turkish düş-Ø-mek ‘fall’) CAUSATIVE (Turkish düşür-mek ‘fell, drop’ Object INANIMATE (Spanish Veo la casa ‘I see the house’) ANIMATE (Spanish Veo a la niña ‘I see the girl’)

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet Ikonicitet: Iconiticy of cohesion: “Meanings that belong together more closely semantically are expressed by more cohesive forms. ” (Haiman 1983) Exempel: Alienable/inalienable possession (klyvbart/icke-klyvbart ägande) Ngananyakapu nyinpa kangku why 2 SG. ABS knee ‘Why is your knee clicking? ’ mirntily-ma-ra-yan? clicking. noise-CAUS-IT-PRS Palakarni yini jukari. DEM (near)name substitute. name (used in place of a deceased person’s name) ‘His name should not be pronounced anymore. ’ Wanyjan-ma-rnta nga-nya nga-nu-nga-lu [leave]-CAUS-Rem. PST 1 SG-ACC 1 SG-BUFF-POSS-ERG ‘My boss (nearly) left me behind. ’ nyampali-lu. boss-ERG

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet Ekonomi & ikonicitet: paradigmatisk isomorfism form(er ) betydelser ikonisk ekonomisk >1 1 nej synonymi 1 1 ja nej monosemi 1 >1 (orelaterad) nej ja homonymi 1 >1 (relaterad) ja ja polysemi

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet Ekonomi & ikonicitet: syntagmatisk isomorfism form(er ) betydels er ikonisk ekonomi sk 1 1 ja nej klassisk ikonisk struktur 0 1 nej ja nollmarkering av ett värde 0 0 nej ja frånvaro av en kategori 1 >1 nej ja en morf m. flera betydelser i olika kategorier (cumulation), ex. spanska habl-ó tala 3 SG. pret. aktiv. indikativ), suppletion 1 0 nej Tomt morfem (mycket ovanlig; historisk rest)

F 3: Markering, ekonomi & ikonicitet Frekvens: – om det markerade värdet i en kategori förekommer i en viss frekvens, så förekommer det omarkerade värdet minst lika ofta – Zipfs lag: ””High frequency is the cause of small magnitude”. (Zipf 1935)