Скачать презентацию Kasta sand i motvind upplysningen och dess Скачать презентацию Kasta sand i motvind upplysningen och dess

03214bfb69a59cc1c730a2243f8d9690.ppt

  • Количество слайдов: 14

Kasta sand i motvind – upplysningen och dess fiender Per Molander Lunds Filosoficirkel 25 Kasta sand i motvind – upplysningen och dess fiender Per Molander Lunds Filosoficirkel 25 september 2012

Blake (1): Mock on, Voltaire, Rousseau Mock on, mock on, Voltaire, Rousseau; Mock on, Blake (1): Mock on, Voltaire, Rousseau Mock on, mock on, Voltaire, Rousseau; Mock on, mock on; 'tis all in vain! You throw the sand against the wind, And the wind blows it back again. And every sand becomes a gem Reflected in the beams divine; Blown back they blind the mocking eye, But still in Israel's paths they shine.

Bakgrund: Upplysningens optimism § § ”All religion har fötts ur en drift att härska” Bakgrund: Upplysningens optimism § § ”All religion har fötts ur en drift att härska” ”Tron slår rot endast hos svaga, okunniga eller indolenta själar” ”Människor skulle aldrig ha trott på den moderna teologins grunder om de inte hade uppfostrats att göra det i en ålder då de var ur stånd att resonera” “Vilken stor och lycklig revolution det skulle bli om filosofin fick ta religionens plats” Jean Meslier, Testament, 1733

Upplysningens huvuddimensioner § § Intellektuell frigörelse: – tvivlet som metod (Descartes) – empiriska undersökningar Upplysningens huvuddimensioner § § Intellektuell frigörelse: – tvivlet som metod (Descartes) – empiriska undersökningar (Galilei) – autonomi (Kant) Religiös frigörelse: – ifrågasättande av kyrkan (reformatorerna) – kritisk granskning av Bibeln (Spinoza) – grunden för moralen (Spinoza) Politisk frigörelse: – det sociala kontraktet (Hobbes, Rousseau) – jämlikhet (Spinoza, Poulain de la Barre, van den Enden, Diderot) – tolerans (Spinoza, Voltaire) Det gemensamma: universalism, internationalism, abstraktion

Upplysningen i tid och rum Traditionell bild: § ”intellektuell strömning under 1700 -talets senare Upplysningen i tid och rum Traditionell bild: § ”intellektuell strömning under 1700 -talets senare hälft med centrum i Frankrike” (NE) Alternativ bild: § Internationell strömning § En radikal strömning med centrum i Nederländerna, en mer konservativ representerad av Leibniz, Hume och Locke § Avgörande insatser under 1600 -talets mitt och andra hälft

Upplysningstanken i kondensat: ”Sanningen skall göra eder fria” Entrén till Kalmar Högre Allmänna Läroverk Upplysningstanken i kondensat: ”Sanningen skall göra eder fria” Entrén till Kalmar Högre Allmänna Läroverk

Upplysningens (yttre) huvudfiender § § § Intellektuell frigörelse: – skepticismen (Hume) – konservatismen (Burke) Upplysningens (yttre) huvudfiender § § § Intellektuell frigörelse: – skepticismen (Hume) – konservatismen (Burke) – romantiken (Blake, Keats, Herder …) – postmodernismen Religiös frigörelse: – kyrkan – konservatismen (de Maître, Bonald) Politisk frigörelse: – l’ancien régime – den nya ekonomiska makteliten – kolonialherrarna – männen

Dagsläget § § § Det finns ingen koppling mellan intresset för teknologi och ett Dagsläget § § § Det finns ingen koppling mellan intresset för teknologi och ett rationalistiskt förhållningssätt Intellektuell frigörelse: arkaiska föreställningar är livskraftiga Religiös frigörelse: de etablerade religionerna behåller sin position, nya uppstår Politisk frigörelse: Spinoza vann debatten, men arkaiska former för maktutövning består De nordiska länderna – positiva avvikare?

Upplysningens (inre) huvudfiender: Varför blir vi inte alla rationella i det långa loppet? § Upplysningens (inre) huvudfiender: Varför blir vi inte alla rationella i det långa loppet? § § § Det finns naturliga gränser för irrationaliteten, men gränserna är vida Definitioner av rationalitet: tunn kontra tät rationalitet Individuell kontra kollektiv rationalitet Lång kontra kort sikt Rationalitet – en fråga om mer eller mindre, inte antingen/eller

Varför vi inte alla blir rationella i det långa loppet – ett evolutionärt perspektiv Varför vi inte alla blir rationella i det långa loppet – ett evolutionärt perspektiv Evolutionens ofullkomligheter: § De mest lämpade överlever inte alltid § Aggression lönar sig § Bedrägeri lönar sig § Selektionstrycket är ofta lågt § Vissa föreställningar påverkar inte beteendet § Uppfostran

Varför vi inte alla blir rationella i det långa loppet, forts. Människans ofullkomligheter: § Varför vi inte alla blir rationella i det långa loppet, forts. Människans ofullkomligheter: § Perceptionsfel: mönsterskapande, tunnelseende, sannolikheter § Det är tekniskt krävande att vara rationell – vi söker genvägar: – rekursiva strategier – tumregler – flockbeteende – naturlig konservatism § Ett vetenskapligt förhållningssätt är inte särskilt naturligt – det kräver utbildning § Den naturliga ordningen i människans provins är varken rationell eller demokratisk

Blake (2): ”To see the world in a grain of sand” To see a Blake (2): ”To see the world in a grain of sand” To see a world in a grain of sand, And a heaven in a wild flower, Hold infinity in the palm of your hand, And eternity in an hour. William Blake, Auguries of Innocence Bild: Michael J. Stringer, United Kingdom

Litteraturförslag § § § § § Compagnon, A. (2005): Les Antimodernes. Gallimard, Paris. Holmes, Litteraturförslag § § § § § Compagnon, A. (2005): Les Antimodernes. Gallimard, Paris. Holmes, R. (2008): The Age of Wonder. Harper, London. Israel, J. (2001): Radical Enlightenment. OUP, Oxford. - (2006): Enlightenment Contested. OUP, Oxford. - (2011): Democratic Enlightenment. OUP, Oxford. Mc. Mahon, D. (2001): Enemies of the Enlightenment. OUP, Oxford. Sternhell, Z. (2006): Les anti-Lumières. Fayard, Paris. Sutherland, S. (1992/2007): Irrationality. Pinter & Martin, London. Wolpert, L. (1992): The Unnatural Nature of Science. HUP, Cambridge.