Finanskrisens effekter på svensk industri En rapport av

Finanskrisens effekter på svensk industri En rapport av Industrins Ekonomiska Råd 27 Mars 2009

Industrins Ekonomiska Råd Olle Djerf, Ordförande Pontus Braunerhjelm, Professor, Forum för småföretagsforskning (FSF) Håkan Frisén, Prognoschef, SEB Henry Ohlsson, Professor i nationalekonomi, Uppsala universitet

IER-rapportens kapitel 1. Sammanfattning 2. Finanskrisen, ekonomisk politik och protektionistiska hot 3. Finanskrisens effekter på den reala ekonomin 4. Konsekvenserna för den svenska industrin 5. Industrins konkurrenskraft 6. De industrianställda och deras arbeten

Uppläggning • Finanskrisens effekter på den reala ekonomin och industrin (Olle Djerf) • Protektioniska hot och industrins konkurrenskraft (Pontus Braunerhjelm) • Varsel främst mot de industrianställda (Henry Ohlsson)

Finanskrisens negativa spiral 1. Direkta effekter – Högre finansieringskostnader – Kreditåtstramning 2. Negativa förmögenhetseffekter – Fallande börskurser – Sjunkande bostadspriser 3. Mer pessimistisk framtidstro 4. Effekter via utrikeshandeln

Är finanskrisen över?

Mot nollpunkten i rask takt

Ekonomisk-politiska motåtgärder • • • Likviditetsstöd Räntesänkningar Kvantitativa lättnader (trycka pengar) Finanspolitisk stimulans Garantier för det finansiella systemet Branschstöd

Från finanskris till realekonomisk kris

Protektionistiska vindar • • • - Tariffära – tullar (fordon, livsmedel) Utökat statsstöd tillåtet Främst icke-tariffära hinder: Efterfrågesidan ”buy american/spanish etc”kampanjer, uttalade hot/smutskastning av importerade produkter, offentlig upphandling - Utbudssidan stödja inhemska företag och arbetskraft

Protektionistiska vindar • Stöd till permitteringsåtgärder – främst i länder med svagare arbetslöshetsförsäkringar och striktare arbetsmarknadsregleringar. Från 2 månader i Belgien upp till 18 månader i Tyskland • Branschstöd – finans- och fordonsbranscherna. Den senare – lån och direkta stöd. Exakt utformning oklar • Per sysselsatt 370’ i Frankrike, 290 i Spanien, 180’ i UK och 25’ i Tyskland. Tillkommer andra insatser som skrotpremier

Synkroniserad global nedgång

Sveriges BNP sjönk mest 4 kv-08 (Kv/Kv)

Prognoserna revideras ned. BNP-fall i år på 3 -4 %

Ingen permanent deflation – bara tillfälligt under 2009 Råvarupriseffekten kulminerar under 2009 Konjunkturraset pressar lönerna Dagens krispolitik är i praktiken "att leka med inflationselden" När vaknar inflationen? 1) Då kreditmarknaden börjar fungera bättre 2) Efterfrågan tar fart 3) Produktionsgapen sluts Först därefter inflationsrisker (efter 2010)

KPI i Sverige, EMU och USA

KPI på minus 0, 5% 2009, +0, 5% 2010

Effekter för svensk ekonomi • • Efterfrågeras i hela globala ekonomin Sverige drabbas minst lika hårt som OECD BNP sjunker mellan 3 och 4 procent 2009 Svag SEK, starka balansräkningar, lägre ränta kan ge starkare svensk återhämtning • Det går inte att undvika en kraftig försämring på arbetsmarknaden 2010 -2011 • KPI -0, 5% 2009, +0, 5 % 2010 • Större risker på nedåtsidan

Effekter för den svenska industrin

Industriproduktionen ned 23%

Effekter i olika branscher

Sysselsättningen

Sysselsättningen per bransch

Industrins konkurrenskraft • Konkurrenskraft på kort sikt – Produktivitet – Arbetskraftskostnader producerad enhet – Terms-of-trade – Växelkursen – Produktpriser, råvarupriser, insatsvarupriser – Lönsamhet • Konkurrenskraft på lång sikt

Produktiviteten negativ 2008

Produktiviteten i olika länder

Relativ arbetskraftskostnad per producerad enhet i tillverkningsindustrin

Kronan och konkurrenskraften • Slår olika i olika branscher • Ökar generellt exportindustrins konkurrenskraft • Efterfrågeraset väger tyngre • Kronan fortsatt svag på kort sikt… • . . men stärks ned mot under 10 mot euron under loppet av 2010

Oljepriset i USD och SEK

Terms of-trade

Lönsamheten tydligt försvagad Lönsamhetsomdöme enligt konjunkturbarometern

Industriinvesteringarna

Industriinvesteringarna

De industrianställda och deras arbeten • varsel • friställning • arbetslöshet • lediga platser • nyanställningar

Varsel månadsdata

Varsel årsdata

Andelen tillsvidareanställda

Andel varslade per bransch 2008

Andel varslade per län 2008

Lediga platser

Bruttoflöden på arbetsmarknaden, industrin

Antal varslade och antalet arbetslösa Tusental

Andelen arbetslösa kassamedlemmar