Att förebygga ohälsa hos nyanlända flyktingbarn och utlandsadopterade Anders Hjern, barnläkare, professor Centre for Health Equity Studies (CHESS), KI/Stockholms Universitet, och Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap E-mail: anders. hjern@chess. su. se
Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn • Infektioner */*** • Nutrition */**
Infektioner • Hepatit B • Tuberkulos • ev HIV
Nutrition • Järnbrist? • Rakit? ?
Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn • Infektioner • Nutrition • Tandhälsa **/*
Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn • Infektioner • Nutrition • Tandhälsa • Andra kroniska sjukdomar/ funktionshinder **/***
Varför gör barnläkare åldersbedömningar? • Åtskilliga invandrar- och adoptivbarn har oklar eller felaktig ålder enligt handlingar • Stora konsekvenser i vardagslivet; skolplacering, barnbidrag etc • Skatteverket kräver underlag för att ändra registrerad ålder
Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1993: 11 (M och S) • Utföres av barnläkare • Bör vänta ett år efter ankomsten till Sverige för att kompensera för ev undernäring • ”Födelsehistoria”
SOSFS 1993: 11 (M och S) • • • Vikt, längd i förhållande tillväxtkurva Pubertetstecken Motorisk utveckling Tal och språkutveckling Social utveckling
SOSFS 1993: 11 (M och S); Kompletterande undersökningar • Röntgen handled • Bedömning av tandutveckling
SOSFS 1993: 11 (M och S); Resultat • Sammanfattande bedömning av all information.
Felkällor med röntgen handled • Mkt stor genetisk variation (+/- 3 år vid 18 års för att fånga in 95% av variationen) • Relativt stor variation i resultat mellan olika bedömare • Undernäring ger underskattad ålder • Tidig undernäring och därefter god näring ger ”catch-up” tillväxt och tidig pubertet och därmed överskattad ålder • Etniska varitioner ofullständigt kända- studier talar för att tonåringar i t ex Pakistan/Turkiet får överskattad ålder med ca 0. 75 år i snitt
Tillväxt-zoner i handlederna
Bedömes ofta enligt Greulich. Pyle alt Tanner-Whitehouse
Tillväxtkurvor
Pubertetstecken
Ensamkommande barn- åldersbedömningar; Andra EU-länder Land Handled; rtg Nyckel-ben; rtg Tand Finland + + Danmark + + Holland + Psykolog + Tyskland + England + Belgien + Irland +
Nyanlända flyktingbarn/adoptivbarn • Psykisk hälsa ***/***
Psykisk ohälsa och tid i Sverige hos flyktingbarn från Chile och Mellanöstern
En ekologisk modell för flyktingars psykosociala situation INDIVID RELATIONELL CONTEXT • ORGANISERAT VÅLD • SORG • ANPASSNING • FAMILJ • SOCIALT NÄTVERK • SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. legal situation) • KLTURELL OCH POLITISK KONTEXT •
Barns upplevelser. . . • Våld
Barns upplevelser. . . • Våld • Separationer • Förluster
Vanliga följder av traumatisk stress hos barn och vuxna (I) • Posttraumatisk Stress Syndrom (PTSD) • Depression • Återupplevande • Undvikande • Förhöjd vakenhet
Studier av Andra världskrigets barn • Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) • Hans Keilson (Holland) • Dalianis-Karambatzakis (Grekland) • Omhändertagande efteråt viktigare än traumat för långsiktig hälsa och social anpassning !!!
En ekologisk modell för flyktingars psykosociala situation RELATIONELL CONTEXT ORGANISERAT VÅLD SORG • INDIVID • • ANPASSNING • FAMILJ • SOCIALT NÄTVERK • SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. legal situation) • • KULTURELL OCH POLITISK KONTEXT
En ekologisk modell för flyktingars psykosociala situation INDIVID • • • ORGANISERAT VÅLD SORG ANPASSNING • FAMILJ RELATIONELL CONTEXT • • SOCIALT NÄTVERK • SOCIAL SITUATION I EXIL (inkl. legal situation) • KULTRELL OCH POLITISK KONTEXT
Asylprocessen? ? ! • Begriplighet • Hanterbarhet • Meningsfullhet
Strategier för stöd till nyanlända flyktingbarn • Mycket för några: välja ut och välja bort = screening • Lite för alla: alla barn mål för insatserna • = befolkningsstrategi JAAA!!
Befolkningsstrategi (1) • Alla nyanlända flyktingbarn är ”sårbara barn” • Socialt stöd och kontext i centrum
Befolkningsstrategi (2) • Stödjande miljöer: • Inskolningsklasser • Förskola
Befolkningsstrategi (3) • Primärvård: • • • BVC Skolhälsovård Vårdcentraler
Befolkningsstrategi 4 • Nätverksstöd: • Föreningar (svenska + hjälp att starta egna) • Kontaktfamiljer
Befolkningsstrategi 5 Att påverka kontexten • Barnperspektiv i flyktingmottagning • Att påverka den politiska nivån
Befolkningsstrategi 6 Att ”hantera” asylstressen
Follow-up in National Registers, part 1 - A Social perspective Study groups: 1. Refugee children: Settled in Sweden 1980 -89 at the age of 2 -16. All registered parents born in the same country as the child. No recorded emigration from Sweden. • • Chile (3194) Iran (4108)
Follow-up of refugee children in National Registers Criteria for inclusion in study: • Born 1965 -83 • Swedish resident in 2001 who had some registered household income in the household
Follow-up in National Registers 2. Comparison groups (also born 1965 -83): • • • Adopted children born in Latin America (5 023) Children born in Sweden with a Latin American mother (3 308) Swedish-born with two Swedish-born parents (1 489 040)
Mean age at follow-up Chile Iran Latino-Swedish Latin Adoptees Swedish majority 27. 8 26. 3 26. 4 25, 0 31. 5
Follow-up in National Registers, part 2 - A mental health perspective First we only adjust the models to sex and age
Suicide attempts (HR, age and sex adjusted)
Psychotic disorder (HR, age and sex adjusted)
Illicit drug abuse (HR, age and sex adjusted)
Follow-up in National Registers, part 2 - A mental health perspective Then we adjust our models to three socio-economic variables: • Disposable income in quintiles in 2000 • Maternal receipt of Social Wefare in 2000 (yes/no) • Residency (rural, city, big city)
Suicide attempts (HR, incl socio-economic confounders)
Psychotic disorder (HR, incl socio-economic confounders)
Illicit drug abuse (HR, incl socio-economic confounders)
Sammanfattning • Missbruk och psykiatrisk sjuklighet hos flyktingbarn som unga vuxna beror i första hand på sociala faktorer. • Diskriminering viktig förklaring till detta • Utlandsadopterade har en markant ökad risk för allvarlig psykiatrisk sjuklighet och missbruk i vuxen ålder
Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos utlandsadopterade (1) Sånt som hände innan adoptionen • Exponering för alkohol/droger i fosterlivet • Undernäring • Institutionsvistelser • Misshandel
Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos utlandsadopterade (2) Adoptionen i sig • Separation • Att knyta an (igen)
Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos utlandsadopterade (3) Efter adoptionen • Diskriminering • Identitet- vem är jag, var hör jag hemma? • Att leva upp till omgivningens förväntningar
Första tiden i nya familjen. . . Många barn uppvisar beteendeproblem. . . • Maten • Depressivitet • Hyperaktivitet • ”Kompis med alla”
ADHD-medicinering hos pojkar i Sverige under 2006
ADHD-medicinering hos adopterade jämfört med svenskfödda 6 -9 år 10 -15 år 16 -21 år N % % % 680 949 0. 6 1. 5 0. 7 372 2. 0 6. 7 2. 0 Far East 2 208 1. 3 1. 4 1. 9 South Asia 1 093 1. 1 2. 2 1. 7 Latin America 2 438 0. 7 4. 0 3. 4 Eastern Europe 1 666 5. 8 12. 6 7. 8 All adoptees 7 777 2. 6 5. 3 3. 3 Swedish majority Africa/Middle East
ADHD-medicinering och ålder vid adoption
Sammanfattning • Nykomlingens hälsa påverkas även av faktorer i den miljö man kommer från (infektioner, traumatisk stress, kroppskonstitution etc) • Social situation/diskriminering. . . påverkar hälsan på lång sikt • Utlandsadopterade sårbar grupp för psykiatrisk sjuklighet och missbruk
Anders Hjern, E-mail: anders. hjern@socialstyrelsen. se
Скачать презентацию Att förebygga ohälsa hos nyanlända flyktingbarn och utlandsadopterade
7109cd11b0573befc51e6d3089b0221c.ppt