ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Anna Berglöw Tel

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Anna Berglöw Tel +46 (0)10 505 60 62 anna. berglow@afconsult. com 1

§ Akustik § Buller § Vibrationer Ca 75 personer 2 • Göteborg • Köpenhamn • Malmö • Stockholm • Umeå • Örnsköldsvik

Våra arbetsfält § Byggnadsakustik § Samhällsbuller § Industribuller § Produktutveckling 3

§ Ackrediterade mätningar SS EN 45 001 § Certifierat kvalitets och miljöledningssystem enligt ISO 9001 och ISO 14001 4

Våra kunder Samhälle Statliga verk och myndigheter Kommuner Länsstyrelser Teknikkonsulter Byggherrar Byggentreprenörer Fastighetsförvaltare Industri Energi och miljö, Processindustri Fordon Verkstadsindustri Offshore Telecom Konsumentprodukter 5

Ljudmiljö i byggnader Trafikbullerisolering Ljudisolering Rumsakustik Installationsbuller Kontroll Verifiering 6

Allmänt om buller 7

Buller är oönskat ljud 8

Hur beskriver vi ljud? 9

För beskrivning av ljud används oftast frekvensvägd ljudtrycksnivå d. BA respektive d. BC för den sammanlagda ekvivalentnivån, under den tid ljudet pågår, respektive den maximala ljudnivån. Exempel på ljudnivåer ges nedan. 10

Hur regleras ljudmiljön i skolor 11

Ljudklassning av utrymmen i byggnader • Bostäder Svensk standard SS 25267 • Vårdlokaler, undervisningslokaler, förskolor och fritidshem, kontor, hotell och restauranger Svensk standard SS 25268 12

Standardens syfte är att: • Vara komplement till bl a Boverkets byggregler (BBR) och underlätta planering, projektering, produktion och kontroll • Ge möjlighet till kvalitetssäkring av ljudmiljön, och därmed också möjliggöra kvalitetsdeklaration av lokaler för angiven verksamhet • Klargöra ansvarsfördelning mellan byggprocessens olika aktörer • Hjälpa byggherrar/brukare att ställa relevanta ljudkrav 13

Ljudklasser 1(2) • Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar bättre ljudförhållanden än ljudklass B. Klassen kan utgöra ett konkurrensmedel där en mycket högklassig ljudmiljö prioriteras. • Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Klassen är lämplig för utrymmen och verksamheter där god ljudmiljö prioriteras 14

Ljudklasser 2(2) • Ljudklass C: Ljudklassen är avsedd att ge ljudförhållanden som motsvarar minimikraven i Boverkets föreskrifter • Ljudklass D: Ljudklassen representerar låg ljudstandard och är avsedd att tillämpas endast när ljudklass C av olika tekniska, antikvariska eller ekonomiska skäl inte kan uppnås, exempelvis för vissa ombyggnadsfall eller för enkla, temporära utrymmen. 15

5 områden för ljudklassning • luftljudsisolering • stegljudsnivå • rumsakustik • ljudtrycksnivå inomhus från installationer • ljudisolering mot yttre ljudkällor 16

Ljudklassning av skollokaler • Ljudklass A Skolor med mycket högklassig ljudmiljö • Ljudklass B Skolor med mycket god ljudmiljö • Ljudklass C Skolor med god ljudmiljö Minimikrav enligt BBR 17

Mål för åtgärder • Underlätta kommunikation • Begränsa störningar • God arbetsmiljö 18

Akustiska parametrar som bestämmer ljudstandard i en skola är • Ljudisolering (luftljudsisolering och stegljudsisolering) • Rumsakustik • Ljudnivåer från trafik, installationer och gångtrafik 19

Luftljudsisolering är byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två utrymmen Upplevelsen av olika luftljudsisoleringar R’w Högröstat samtal Skrik, TV 80 d. BA Hög musik 85 d. BA 35 d. B Uppfattas Hörs 40 d. B Kan uppfattas Uppfattas Hörs 44 d. B Kan höras Kan uppfattas Hörs 48 d. B Hörs inte Kan höras Hörs 52 d. B Hörs inte Kan höras 56 d. B Hörs inte Kan höras 60 d. B Hörs inte Kan höras 64 d. B 20 Normalt samtal Hörs inte

Stegljudsisolering är byggnadens förmåga att reducera stegljud på ett golv i ett angränsande utrymme Upplevd störning vid olika stegljudsnivåer på betongbjälklag L’n, w Hopp och lek 62 d. B Hörs 58 d. B Kan höras Hörs 54 d. B Kan höras Hörs 50 d. B Kan höras 42 d. B Hörs inte Kan höras 32 d. B 21 Normal gångtrafik Hörs inte

Rumsakustik • Efterklangstid • Ljudabsorptionsmängd Efterklangstiden är den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 d. B sedan ljudkällan stängts av. Efterklangstiden ökar med rumsvolymen och minskar med ökande ekvivalent ljudabsorptionsarea. Efterklangstid är en relativt komplicerad storhet att mäta men kan utgöra underlag för beräkning av minsta ljudabsorptionsmängd. Ljudabsorbenter klassas enligt svensk standard SS EN ISO 11654. Fyra klasser anges där klass A är den högsta och klass E den lägsta. 22

Ljud från trafik och andra yttre ljudkällor Störningsmåtten för trafikbuller och andra yttre källor är ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden ett dygn. Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage. 23

Installationsbuller • d. BA ekvivalent maximal • d. BC 24

Mätningar / verifieringar • Luftljudsisolering mellan olika utrymmen • Stegljudsnivåer mellan olika utrymmen • Efterklangstid • Ljudnivåer • (Vibrationer) 25

Åtgärder A. Vid för låg luftljudsisolering B. Vid för hög stegljudsnivå C. Vid för lång efterklangstid D. Vid för höga ljudnivåer 26

A Tilläggsisolering av befintliga konstruktioner Rivning och nybyggnad av konstruktioner 27

B Byte av golvbeläggning Tilläggsisolering av bjälklag 28

C Införande av mer absorption Införande av diffussivitet 29

D Bättre fönster (nya eller tilläggsisolerade) Åtgärder avseende ventilationssystemet Inbyggnad av bullrande utrustning 30

Praktiska exempel - skolor (5 av >1000 st de senaste 10 åren) • Strandskolan, Tyresö Trafikbullerutredning • Smedslättskolan, Bromma Kontrollmätningar • Borgskolan, Norsborg Rumsakustik • Öknaskolan förskola, Örebro – Ljudstandard • Tomtaklintskolan, Trosa – Akustisk projektering av musiklokaler 31

Strandskolan, Tyresö Uppdrag: Beräkna ekvivalent och maximal ljudnivå från Tyresövägen, Strandallén samt lokala gator vid planerad skola och förskola. Vid behov dimensionera buller skyddande åtgärder för att erhålla en ekvivalent ljudnivå om högst 55 d. B(A) på minst 50 procent av skolgården. Sammanfattning: Med en 1. 5 m hög bullervall erhåller 50 procent av skolgården en sammanlagrad ekvivalent ljudnivå från vägtrafik på högst 55 d. B(A). Gällande mål innehålls. 32

Smedslättskolan, Bromma Uppdrag: Kontrollmätning av ljudmiljö i skola. Luftljudsisolering, stegljudsnivå, efterklangstid, ljudnivå från installationer. Sammanfattning: Samtliga mätningar innehåller gällande krav. 33

Borgskolan, Norsborg Uppdrag: Mätning av efterklangstid i lektionssal. Sammanfattning: Nuvarande rumsakustik i lektionssalarna uppfyller inte rekommenderade riktvärden för utrymmen för under vis ning där personal med nedsatt hörsel vistas. Åtgärder förbättring av ljudmiljö presenteras. Åtgärdsförslag: För att åstadkomma erforderligrätt efterklangstid bör minst 90 % av takytan täckas med absorbenter i ljudabsorptionsklass A, typ Ecophon Master A eller motsvarande. Ett en meter brett band med absorbenter monteras i öronhöjd (från 1 till 2 m över golv) på en kortsida och en långsida av rummet för att ytterligare förbättra ljudmiljön i rummet. 34

Öknaskolan förskola, Örebro Uppdrag: Utarbeta förslag till ljudstandard. Sammanfattning: I rapporten redovisas åtgärder för att innehålla ställda mål och krav beträffande bl a rumsakustisk behandling, ljudisolering och ljudnivåer från tekniska installationer. 35

Tomtaklintskolan, Trosa Uppdrag: Dimensionera rumsakustik i musik övningslokaler. Sammanfattning: I rapporten presenteras lämpliga åtgärdsförslag så att för verksamheten anpassad ljudmiljö kan erhållas i musikövnings lokalerna. 36